Le Stephy

Ärligt talat vet jag inte ens om jag borde skriva det här
men var det inte därför jag skaffade bloggen?
inte alls för att folk skulle läsa
nästan tvärt om
jag ville inte att någon skulle läsa
jag ville ha ett ställe att ventilera.
sedan kommer ju besattheten med att någon ska se ens "verk".

jag vet inte vad det är med mig.
jag bölar till varje program jag ser.
i fredags grät jag när alice sjöng till sin farmor
jag har gråtit så mycket idag att mina ögon börjar bli röda och puffiga.
pga jag torkar bort dom förbannade tårarna hela tiden.

jag vet inte vad det är med mig
jag har ett bra liv
jag har en pojkvän som avgudar mig, som älskar mig in i det sista.
en man som jag ska gifta mig med
spendera resten av mitt liv med.
som jag älskar
så otroligt mycket
jag har aldrig någonsin blivit älskad förut, men min gissning är att jag aldrig
någonsin skulle kunna bli älskad så vilkorslöst av någon annan än av min prins.
alla begår misstag.
och du har spenderat dom senaste 2 åren för att visa mig hur ofantligt mycket jag betyder för dig.
och jag tror dig.

Jag vet inte vad det är med mig
jag har ett jobb jag älskar
jag har äntligen fått den utbildningen jag velat ha hela mitt liv.
jag får skapa varje dag.
skulptera frisyrer och göra det jag älskar
hur många får det egentligen?

Jag borde vara nöjd.
men det känns som att något saknas.
och jag vet faktiskt vad det är med mig
jag saknar livsgnistan
det är som att hela livet är lite grått
färgen finns där
den sprakar bara inte, och jag behöver det
jag behöver att livet sprakar

vart har gnistan tagit vägen?
vart har den gömt sig?
varför känns hela livet så förbannat håglöst?
varför måste det alltid hända något för att min själ ska känna sig hel?
jag känner mig inlåst i en bur.
så förbannat klämd.
men det är ju detta jag vill.
jag vill ju ha allting jag har.

varför vill jag ha mer?
och vad är det jag vill ha????
jag vet inte själv
men det gör mig galen.

jag hatar att gråta.
jag hatar att känna att livet är grått
jag hatar att inte uppskatta det jag har.

snälla ge mig tillbaka min gnista.
min vilja och min eld
för jag behöver den
jag behöver den så otroligt mycket just nu

"sometimes it just feels like I'm falling apart"

och jag vet
jag är dum i huvudet som skriver detta.
men fan ta er alla bitterfittor ni får gotta er så djävla mycket ni vill!